User:Esmeraldo Eduardo Mapanje

From Wikimedia Incubator

Nttava na emakhuwa

Matthukulelo

Mapuro ni atthu anlavula

Wa malavulelo wa NGUNGA (pag: 7,) Nttava na emakhuwa ni lavuliya mittetthe soovirikana:

Nampula

evirikanelo (variante):

Emakhuwa: enlavuliya opooma yo owanphula ni muttetthe sa mukerereni ntoko Mecuburi, Muecate, Meconta ni mppatta o Mrupula, Mogovolas, Ribawe ni lalawa.

Enahara: elavuliya muttetthe wo Mussuril, Ikisira yo hipiti *ilha de Mocambique{, Nacala porto, Nacla a velha ni mpantta wo Memba.

Esaaka:enlavuliya muttetthe wa Erati, Nacaroa e mpantta wo Menba.

Esankaci : enlavuliya mipantta sikhani ya muttetthe wo Angoche

Emarovoni: enlavuliya muttetthe wa Moma ni Mogincual,

Elomwe: enlavuliya muttetthe wo Malema, wosuwanyeyasa muttetthe wo Ribawe, Murrupula ni Moma.

Cabo-Delgado

Evirikanelo  (variante):

Emetto: enlavuliya muttetthe wo Montepuez, Balama, Namuno, Pemba, Ancuabe, Quissanga, mpantta wa muttetthe wo Meluco.

Saaka: elvuliya muttetthe yo Chiure ni Mecufi.

Niassa

Evirikanelo (variante):

Exirima: enlavuliya muttetthe wa Metarica ni Cuamba.

Emakhuwa: elvuliya muttetthe wa Mecanhelas, Cuamba, Maua, Nipepe, Metarica, ni mpantta wa muttetthe wo Mandimba.

Emeetto: enlavuliya muttetthe wa Marupa, Maua.

Zambezia

Evirikanelo (variante):

Emakhuwa: enlvuliya Pebane.

Elomwe: enlvuliya mittetthe so Gurue, Gile, Alto Molocue ni Ile.

Emarevoni: elavuliya muttetthe wo Pebani.

Manamunna amatonyihero wa otthariya wa nttava na emakhuwa

Anamuceene yakhale muthukumano wa padronização ortográfica de línguas moçambicanas, wiira emakhuwa elavuliya owamphula ehana yoniyaka ntoko nttava na malepo. Ohala ottitthimiya emakhuya yo owamphula nlattu wokhala atthu acene anlavula.

Esistema yolenpwa

Nttava ne emkhuwa nihana vogal thanu sa malavulelo

sottuli Savariyari soholo
sotthukeya I,ii u, uu
Sottukeya vakhani E,ee o,oo
sohitthukeya a,aa


Nttava ne emakhuwa nokhalana vogal sonamuwa nis savakhiviru

Vogal savakhiviru: a,o i

Vogal sonamuwa: aa, ii, uu

Matonyihero (exemplo):

omala ‘acabar’ vs omaala ‘calar-se’

omela ‘germinar’ vs omeela ‘repartir’

omila ‘assoar’ vs omiila ‘entornar’

olola ‘trabalho em troca de bens’ vs. oloola ‘curar’

orula ‘despir’ vs oruula ‘fazer emergir

As consoantes de Emakuwa

Manana ni mapuro Sa malaku labial Sa niino

dental

Sa mutheni

alveolar

Sottuli

retrofexa

Sa nlumi

palatal

Sikhuma ni epheyo wa malkuni

labiovelar

Sa epeeyo Sotthukuwa

glotal

Sinlavuliya otthukeya vakhani

(Oclusiva)

p t tt k
Silavuliya ni pheeyo

aspirada

Sinlavuliya ni mavirelo a epheeyo ohikala mpantta ni mpompe a mavulelo

(Fricativa)

f  v (dh) s   (z) x2 h
sanphulani m n ny
Sinlavuliya mpantta wa nlumi ni ekhumaka epheeyo

(Lateral)

I iy
Sinrumela

(Vibrante)

r w
Vogal sikhani

(Simivogal)

y


Blibliografia

Armindo NGUNGA, al Osvaldo G. FAQUIR, Padronização da Ortografia de Línguas Moçambicanas. Relatório do III Seminário